Metodutveckling

På Nyréns arbetar vi kontinuerligt med att utveckla våra metoder och verktyg för bedömning och redovisning av kulturhistoriska värden. Vi stöttar våra beställare genom dialog och kommunikation att inarbeta kvalitéerna i komplexa planeringssammanhang, där många aktörer är involverade.

Känslighets- och tålighetsanalys

I samarbete med Stockholms stad har vi tagit fram en metod för känslighets- och tålighetsanalys som vi tillämpat sedan 2009. I dag används den av flera kulturmiljökonsulter där den är ett vanligt förekommande stöd för bedömning av kulturhistoriska värden i den kommunala planeringen.

Metodens resultat gör det möjligt att i ett tidigt skede bedöma kulturmiljöns innehållsliga, arkitektoniska och ekonomiska potential, i förhållande till kulturvärdet. Metoden kan fungera som ett pedagogiskt stöd i planeringsprocesser när intressen ställs emot varandra och prioriteringar behöver göras. Det är ett konkret verktyg för att integrera olika typer av kulturvärden i samhällsutvecklingen och därför möjligt att skapa en helhetsbild.

Ett övergripande syfte med analysen är dels att redovisa bebyggelsemiljöns kulturhistoriska värde, dels att bedöma områdets känslighet och tålighet avseende ändringar och tillägg. Här ställs värden mot varandra och prioriteringar görs. Vad kan ändras och vad får inte röras? Hur kan tillägg fogas till befintlig struktur? Hur ser graderna däremellan ut? Resultatet av analysen visar bedömningar om var och i vilken omfattning åtgärder kan vidtas utan att stora kulturhistoriska värden påverkas negativt. Bedömningen av känslighet och tålighet sker i tre nivåer: ”hög känslighet för ändring”, ”känsligt för ändring” respektive ”tålig för ändring”.

Detta gäller bebyggelses exteriörer och interiörer men också de kulturhistoriska värden som återfinns i landskap och miljöerna mellan husen. Byggnader och utemiljö kan i analysen bedömas som ingående delar i en sammantagen kulturmiljö, en aspekt som kan förbises vid bedömning av det kulturhistoriska värdet hos enskilda objekt.

Dialogmetodik — Sju byggstenar

Vi har också utvecklat en dialogmetodik för tillvaratagande och gestaltning av kulturhistoriska värden i komplexa stadsbyggnadsprojekt. Dialogmetoden är utformad för att fungera i processer med många olika intressenter och aktörer, där en gemensam helhetssyn önskas. För ändamålet har vi tagit fram en bygglåda med frågeställningar att arbeta utifrån, som kan anpassas utifrån det aktuella uppdragets fokus. Dialogen sammanfattas i riktlinjer och förslag till utvecklingsstrategier, som ligger till grund för byggaktörernas och arkitekternas fortsatta gestaltningsarbete.

Läs mer om hur vi arbetat med metoden ”Sju byggstenar” i Lövholmen här.

Två exempel på känslig- och tålighetsanalyser från Stora Sköndal respektive Slakthusområdet, Stockholm. Röd färg visar områden med hög känslighet för ändring. Lila visar områden känsliga för ändring och beige visar områden som är tåliga för ändring.

Metodutveckling i Lövholmen