Arbetet har inletts med översyn av en sedan tidigare framtagen programhandling, då nya krav, tidigare olösta tekniska aspekter och en önskan om ett grönare torg krävde ett nytt helhetsgrepp från analys till gestaltning. I uppdraget ingår även att ta fram systemhandling. Målsättningen för uppdraget är att utveckla parken till en sammanhållen helhet med ett tydligt samspel mellan den nya stationsbyggnaden, torget och parken. En annan målsättning är att bevara och utveckla platsens gröna kvalitéer för stadsrummet och utveckla trygghet och vistelsevärden för alla.
Stigbersparken har stora kulturhistoriska värden och en analys av platsens tidigare historia har legat till grund för gestaltningen. Bergväggen som utgör fond mot parkrummet har stor betydelse för parkens karaktär, och bidrar även starkt till Stockholms särprägel och identitet. Flera äldre träd visar spår av områdets tidigare användning och utformning. Sedan 1900-talet har parken utvecklats i omgångar och gestaltats i enlighet med Stockholmsstilens ideal.
Tunnelbaneutbyggnaden kommer innebära stora intrång i parkmiljön som medför nya förutsättningar för gestaltningen. Parken ska även i framtiden ha en övervägande grön karaktär och erbjuda en variation av rekreativa upplevelser för många målgrupper, men med ökat tryck på platsen och större besöksflöden kommer behov uppstå av större flexibla torgytor. Det nya stationshuset placeras centralt i parken, och i samband med bygget har befintliga murar inom arbetsområdet nedmonterats och flertalet träd fällts.
Gestaltningen baseras på bevarandet av platsens kvarvarande karaktärsskapande och kulturhistoriska kvaliteter: bergets närvaro som förankring i naturlandskapet, en gammal solitärek som sett staden växa fram, rader med gamla lindar som följer historiska vägdragningar. Förslaget möter samtidigt Stigbergsparkens förändrade krav på funktion och besökstryck. Gestaltningen låter stationsbyggnaden omges av en parkkänsla som sträcker hela vägen ut till Folkungagatan. Med utgångspunkt i de äldre bevarade träden skapas flexibla parkrum med olika karaktärer och vistelsevärden på ömse sidor tunnelbanebyggnaden. Hörnet mot Folkungagatan lämnas öppet i parkens västra del, och förses med nya torgytor runt den gamla eken. Här ges plats för såväl loppmarknad som mindre försäljningsstånd och food trucks. Lindraden, som är en rest från Tjärhovsgatans tidiga sträckning, kompletteras med en rad blommande körsbärsträd och skapar ett trädtorg med stenmjölsyta som ger plats för såväl vardagliga boulepartier som studentfester, loppmarknad eller manifestationer.
Parken förses med två fokuspunkter som tillför platsen något extra på vardera sida stationsbyggnaden. I väster lyfts den gamla bredkroniga eken fram som en central karaktärsskapande pjäs på torgytan, och förses med en rymlig träbänk runt stammen. En träscen med två belysningsringar på stolpar bildar ett karaktärsstarkt objekt öster om tunnelbanebyggnaden.
Återbrukade stenmurar har använts för att skapa mindre terrasserade parkrum längs berget, vilka kopplar samman bergväggen med parktorget. Genom de upphöjda terrasserna och nya parkytor under de befintliga träden har nya rumsligheter med platser för barn, unga och äldre kunnat skapats sida vid sida med den nya kollektivtrafiknoden. Stor vikt har lagts vid detaljer och den mänskliga skalan, liksom att ge platsen en egen identitet. Genom en enkel och tidlös utformning med gedigna material av god kvalitet relaterar parken till Stockholmsstilen och stadens parkhistoria. De befintliga träden som utgör stommen i parken bevaras och kompletteras med nya träd, buskar, klätterväxter, perenner och säsongsblommor. Genomfartstrafik, angöring och olovlig trafik har hanterats som en naturlig del av gestaltningen, där generösa planteringar bidrar med rumslighet, styr och dämpar trafikrörelserna. Torgytorna utformas som ett flexibelt, körbart och enhetligt utformat golv med beläggning av nordisk natursten.
Arbetet har ställt stora krav på samordning och samarbete mellan trafikplanerare, teknikkonsulter, ansvariga för tunnelbaneutbyggnaden och stadens alla förvaltningar för att lösa projektets utmaningar. Växtbäddar har samordnats med både ledningsägare och dagvattenkonsult för klara stadens krav. Förutom ökad biologisk mångfald och dagvatten har även materialval, återbruk och sociala frågor hanterats. Noggranna avvägning har gjorts av vad som kan återbrukas och vad som läggs till, för att göra så litet avtryck som möjligt samtidigt som platsen får en stark och tydlig karaktär som håller över tid.
Läs mer om utvecklingen av Stigbergsparken här.